NU börjar jag känna att jag & Palle har kommit till en nivå i dressyren som jag är så himla nöjd att vi uppnått. Han var otroligt fin idag också, och jag har äntligen dendär känslan av att han vill jobba i form. Vill ta i på det sättet. Det svåra för mig med Palle har alltid varit att rida honom på tygeln men nu har det verligen börjat att släppa. 

 

I slutet galopperade jag av honom med enhandsfattning och det kändes verkligen så himla bra. Han bjuder verkligen fram till bettet genom kroppen på ett helt annat sätt nu, och som vi har jobbat för det. 

 

Men nu till hoppningen, den är lite sämre. Jag är verkligen så ur form det bara går att komma! Inte blir det bättre av att Palle slår på någon slags superturbo sådär 4-2 steg innan hindret som liksom rubbar allt. Fanns några hinder uppe som jag red på om & om igen. Långa anridningar och bara tjata, tjata, & tjata om: "Lugn, vänta", "Lugn, vänta", om och om igen både för min och hans skull. Det var inte perfekt men riktigt bra efter några gånger!

 

Väldigt nöjd med ridpasset, bästa Pallebuuuuus!