Gokväll på er! Precis ridit Diva i regnet. Idag red vi förvänd galopp på volt för första gången. Gick riktigt bra, det sitter snart. Andra gången denna veckan som jag rider henne, passar på när det blev tid över. Palle vilar nämligen. Hans öga är inte bra. Snällaste mamma & morfar åker med honom till Skara på fredag för att låta vår specialist kolla upp vad som pågår.  

 

Just nu känns det som om jag skulle kunna skriva en tre kilometer lång roman om hur jävla tråkigt det känns med Palles öga. Samtidigt får jag acceptera att det aldrig kan bli som det en gång var och att detta är våran situation nu. Det finns ju så otroligt mycket att vara glad & tacksam över men ändå blir jag så besviken över att det är som det är. Jag vill SÅ mycket, viger ju hela min fritid åt detta & möjligheterna finns där men det bara slängs iväg. Finns så många tävlingar man hade viljat rida, så många mål man vill nå och så mycket arbete & engagemang man lagt ner på detta. Det är så tråkigt.