Skulle ljuga om jag sa att jag inte kände en stress över att inte kunna tävla med Palle just nu. Han är 14 år och tiden rinner ifrån oss. Speciellt eftersom att jag vill ta en vända högre i klasserna. För att inte tala om startsträckan jag behöver innan vi kan starta snäppet högre. 

 

MEN. Jag försöker verkligen påminna mig själv om att vi gjort ca 175 starter (!!!) på tävlingsbanan och plockat pris i lite mer än hälften av dessa. 88 rosetter har fladdrat vi hans träns. Vi har fått uppleva så mycket. Och han har lärt mig OTROLIGT mycket. Skulle det inte bli så mycket mer så kan jag inte på några omständigheter vara missnöjd. Jag har fått så mycket. Mer än vad jag kunnat önska och förvänta mig. 

 

Vissa ryttare kommer till punkten att de känner sig "färdiga" med en häst. Men jag & Palle kommer aldrig bli färdiga. Någonsin. Jag önskar att vi kunde träna och tävla för alltid.