Jag får många frågor om hur han känns att rida och om han är annorlunda. Palle har från start varit precis som vanligt att rida. Det senaste året har han varit otroligt tittig på uteritter, det mer än halverades när vi tog bort ögat. I ögat vi tog bort fanns det en grumlig fläck och i vissa situationer stjälpte det ögat mer än det hjälpte. Det är verkligen jätteskönt att han inte är lika tittig längre! 

 

 

Vi har inte hunnit tävla så jättemycket än men han har varit precis som vanligt även där. Det är inga problem med hästar som galopperar förbi på den blinda sidan till exempel, han reagerar inte ens. I början kunde han reagera och bli rädd för konstiga ljud på den blinda sidan men om jag säger att det är okej så struntar han i det eller så vrider han bara på huvudet. När vi galopperade längs en grusväg följde en grupp med kossor oss även dem i galopp längs staketet, de lät endel och kom från ingenstans, men jag sa att det var okej och då struntade Palle i det. Han behövde inte ens kolla, han litade på mig.

 

Sammanfattningsvis så funkar det helt enkelt jättebra! Det har väl egentligen gått helt problemfritt och det tror jag beror på en kombination utav att Palle är bra på att anpassa sig och vår relation. Det enda jag kan märka är att han har blivit lite tröttare utav att tävla. Förmodligen för att omställningen i hjärnan eller den ökade ansträngningen fortfarande tar extra energi. Efter en tävlingsdag så har han varit lika trött i huvudet som efter 2-3 dagars tävling med två ögon.