Ridpasset med Pärlan igår är ett typiskt "jagriderhästenförförstagången-ridpass". Första gången känner jag mest av hästen. Jag försöker att själv sitta i balans och lite mer bara åka med. Jag vill inte börja be om för mycket för tidigt utan jag ser lite vad hästen själv bjuder upp till för att få en uppfattning om läget. Efter det är det lättare att se en överblick över hästen och i vilka trådar jag sedan ska dra i först. 

 

Dock ser jag alltid till att hålla på mina "regler" vilket är extra viktigt med känsliga hästar som kanske behöver en ledare extra mycket för att känna sig trygga. Även om jag är relativt passiv ska hästen ändå ha känslan av att jag leder & visar den. Att det är jag som håller koll på eventuella "faror" & inte hästen, eller vad det nu kan vara.

 

Är syftet att jag ska hoppa hästen så brukar jag bara rida dem på ett enkelhinder första gången för att känna efter hur de är att rida på hinder. Precis det jag gjorde på Pärlan igår. Oftast rider jag gröna hästar som ska vidareutbildas, då gillar jag speciellt att börja så. Pärlan har dock hoppat endel & även tävlat. Hursomhelst, hästen känner igen sig och vet vad den ska göra & jag får en känsla för hur den är på hinder.

 

Sedan lägger jag ihop känslan i markarbetet & i hoppningen för att börja med de övningar jag tycker passar hästen bäst.